“Suicide is not chosen; it happens when pain exceeds resources for coping with pain.”
David L. Conroy
Varför tar någon sitt liv?
Ingen enkel förklaring
Det finns aldrig en enkel förklaring till att en person tar sitt liv utan det är många olika faktorer som samverkar. Det finns ett tydligt samband mellan psykisk ohälsa och självmord. Många som tar sitt liv har en pågående depression, någon annan form av psykisk ohälsa eller missbruk, tillstånd som ibland är oupptäckta.
Svåra livshändelser påverkar
Men även andra svåra händelser såsom upplevda misslyckanden, kränkningar, relationskriser, ekonomiska svårigheter, svår fysisk sjukdom och trauman kan öka risken för självmordstankar och självmordshandlingar. Som en följd av många påfrestningar känner en människa som befinner sig i en kris en psykisk smärta som är outhärdlig. Det blir också svårt att tänka och fatta beslut. Man är oförmögen att minnas det som är bra i livet eller att tro att något kan bli bättre. Ofta är ett självmord ett försök att ta sig ur ett väldigt plågsamt tillstånd. Självmord kan därför snarare handla om att undvika outhärdlig smärta än ett val att avsluta livet.
Psykologiskt olycksfall
Psykologiskt olycksfall
Ibland används begreppet psykologisk olyckshändelse om självmord. Då betraktas självmordet som en följd av olika händelser, fysiska eller psykiska, som blir alltför belastande. Den akuta suicidala episoden inträffar då en individ tillfälligt blir överväldigad och tappar kontrollen.
Ofta impulshandlingar
Självmord är i många fall en impulshandling, vilket kanske i synnerhet gäller för yngre. Tillgängligheten till en självmordsmetod spelar då en stor roll för hur utgången blir. Det är därför viktigt att veta vilka situationer som ökar risken för suicidhandlingar och hur vi kan göra våra sammanhang och miljöer tryggare.
Samhällets ansvar
Att betrakta självmord som psykologiska olycksfall bidrar till att minska den skam och skuld som ofta fortfarande finns. Perspektivet tydliggör också att självmord är något som samhället har möjlighet och ansvar för att förebygga.
Det går att förhindra självmord
Alla som överväger att ta sitt liv är ambivalenta, ofta ända fram till sista minuten, och behöver påminnas om skäl att leva. En liten medmänsklig insats kan räcka långt. Man kan tillbringa tid med personen, visa omsorg och omtanke. Lyssna utan att vara dömande. De allra flesta av dem som gjort allvarliga självmordsförsök avlider inte av självmord senare livet.
De flesta som begår självmord har på något sätt försökt förmedla hur de mår
De flesta som begår självmord har berättat om sina tankar och planer på något sätt. Men det kan vara väldigt svårt att förstå vad personen egentligen menar. Den som antyder sina självmordsplaner kan göra det med antydningar som inte uppfattas i stunden. Ta alltid hot om eller tankar på självmord på allvar.
Många självmord föregås av lång planering men handlingen sker under inflytande av en tillfällig kontrollförlust
Många som gör självmordsförsök har haft självmordstankar och planer under lång tid. Själva handlingen är ändå resultatet av en tillfällig kontrollförlust som går att avbryta, om man förstår vad som är på väg att hända. Det finns dem som har lättare att drabbas av kontrollförlust, t ex unga människor eller människor som har problem med beroendesjukdomar. I sådana fall är det extra viktigt att vara uppmärksam på tecken på psykisk ohälsa. De flesta självmordshandlingar inträffar under inflytande av psykiska störningar eller missbruk.
Samtal om självmordstankar skyddar
Det finns forskning som visar att samtal om självmord skyddar. Genom att sätta ord på självmordstankar tillsammans med en medmänniska eller professionell person så uppenbarar sig ofta nya sätt att lösa problem.
Antal självmord
Ordet självmord och ordet suicid används synonymt. Suicid kommer av det latinska ordet suicidium och är sammansatt av sui som betyder själv och caedere som betyder döda. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) tar cirka en miljon människor i världen sina liv varje år och tio gånger fler gör suicidförsök.
Under år 2021 tog 1505 personer sitt liv i Sverige. Av dessa var två tredjedelar män och en tredjedel kvinnor. I genomsnitt avlider cirka 29 personer i veckan genom självmord, eller drygt fyra per dag. Detta kan jämföras med antalet döda i trafikolyckor, som var 210 år 2021. Det var alltså mer än sju gånger så många som avled genom självmord som i trafiken.
Självmordsförsök är cirka tio gånger vanligare än fullbordade självmord. Antalet som har självmordstankar är ännu vanligare. För varje fullbordat självmord kan man räkna med att det är tio gånger så många självmordsförsök och hundra gånger så många personer som har självmordstankar.
Det sker alltså ungefär 15 000 självmordsförsök i landet varje år. Av dessa personer är det ungefär hälften som söker hjälp. Den vanligaste orsaken till att man inte söker hjälp är skamkänslor.
Riskfaktorer
Det uppskattas att 3-10 procent av den vuxna befolkningen gjort minst ett suicidförsök under sin livstid.
Det innebär en kraftigt ökad risk att en person som har gjort ett eller flera självmordsförsök till slut tar sitt liv, även om det tidigare försöket ligger långt tillbaka i tiden.
Bland övriga riskfaktorer kan nämnas depression, personlighetsstörning, andra psykiska sjukdomar samt missbruk. Även suicid i familjen, flera tidigare trauman och förluster, arbetslöshet, sociala problem, ensamhet samt svår fysisk sjukdom innebär ökad risk.
Vi har alla olika biologisk sårbarhet som avgör hur vi reagerar på livets påfrestningar och det är också olika hur mycket påfrestningar vi utsätts för. De flesta som dör genom självmord är deprimerade. Depression är en behandlingsbar sjukdom som vem som helst kan drabbas av. Endast cirka 15 procent av dem som har en depression får diagnos och behandling.
Efterlevande är en riskgrupp
Varje år drabbas mellan 10 000 och 15 000 människor av svår sorg efter att en nära anhörig tagit sitt liv. Dessa personer löper risk att utveckla psykisk och fysisk ohälsa på lång sikt och behöver stöd.