“Suicide is not chosen; it happens when pain exceeds resources for coping with pain.”
David L. Conroy
”Suicid är inte ett val; det inträffar när smärta och lidande överstiger möjligheterna att hantera det överväldigande svåra.”
Fritt översatt
Varför tar någon sitt liv?
Ingen enkel förklaring
Det finns aldrig en enkel förklaring till att en person tar sitt liv utan det är många olika faktorer som samverkar. Det finns ett tydligt samband mellan psykisk ohälsa och suicid. Många som tar sitt liv har en pågående depression, någon annan form av psykisk ohälsa eller missbruk, tillstånd som ibland är oupptäckta.
Svåra livshändelser påverkar
Men även andra svåra händelser såsom upplevda misslyckanden, kränkningar, relationskriser, ekonomiska svårigheter, svår fysisk sjukdom och trauman kan öka risken för suicidtankar och suicidhandlingar. Som en följd av många påfrestningar känner en människa som befinner sig i en kris en psykisk smärta som är outhärdlig. Det blir också svårt att tänka och fatta beslut. Man är oförmögen att minnas det som är bra i livet eller att tro att något kan bli bättre. Ofta är suicid ett försök att ta sig ur ett väldigt plågsamt tillstånd. Suicid kan därför snarare handla om att undvika outhärdlig smärta än ett val att avsluta livet.
Psykologiskt olycksfall
Psykologiskt olycksfall
Ibland används begreppet psykologisk olyckshändelse om suicid. Då betraktas suicidet som en följd av olika händelser, fysiska eller psykiska, som blir alltför belastande. Den akuta suicidala episoden inträffar då en individ tillfälligt blir överväldigad och tappar kontrollen.
Ofta impulshandlingar
Suicid är i många fall en impulshandling, vilket kanske i synnerhet gäller för yngre. Tillgängligheten till en suicidmetod spelar då en stor roll för hur utgången blir. Det är därför viktigt att veta vilka situationer som ökar risken för suicidhandlingar och hur vi kan göra våra sammanhang och miljöer tryggare.
Samhällets ansvar
Att betrakta suicid som psykologiska olycksfall bidrar till att minska den skam och skuld som ofta fortfarande finns. Perspektivet tydliggör också att suicid är något som samhället har möjlighet och ansvar för att förebygga.
Det går att förhindra suicid
Alla som överväger att ta sitt liv är ambivalenta, ofta ända fram till sista minuten, och behöver påminnas om skäl att leva. En liten medmänsklig insats kan räcka långt. Man kan tillbringa tid med personen, visa omsorg och omtanke. Lyssna utan att vara dömande. De allra flesta av dem som gjort allvarliga suicidförsök avlider inte av suicid senare livet.
De flesta som avlider till följd av suicid har på något sätt försökt förmedla hur de mår
De flesta som suiciderar har berättat om sina tankar och planer på något sätt. Men det kan vara väldigt svårt att förstå vad personen egentligen menar. Den som antyder sina suicidplaner kan göra det med antydningar som inte uppfattas i stunden. Ta alltid hot om eller tankar på suicid på allvar.
Många suicid föregås av lång planering men handlingen sker under inflytande av en tillfällig kontrollförlust
Många som gör suicidförsök har haft suicidtankar och planer under lång tid. Själva handlingen är ändå resultatet av en tillfällig kontrollförlust som går att avbryta, om man förstår vad som är på väg att hända. Det finns dem som har lättare att drabbas av kontrollförlust, t ex unga människor eller människor som har problem med beroendesjukdomar. I sådana fall är det extra viktigt att vara uppmärksam på tecken på psykisk ohälsa. De flesta suicidhandlingar inträffar under inflytande av psykiska störningar eller missbruk.
Samtal om suicidtankar skyddar
Det finns forskning som visar att samtal om suicid skyddar. Genom att sätta ord på suicidtankar tillsammans med en medmänniska eller professionell person så uppenbarar sig ofta nya sätt att lösa problem.
Antal suicid
Ordet självmord och ordet suicid används fortfarande synonymt. Suicid kommer av det latinska ordet suicidium och är sammansatt av sui som betyder själv och caedere som betyder döda. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) tar cirka en miljon människor i världen sina liv varje år och tio gånger fler gör suicidförsök. Inget av ordvalen är optimalt men vi föredrar suicid då ordet självmord pekar tillbaka på att det hela var enbart den avlidnes ansvar och vilja, vilket allvarligt cementerar gamla fördomar om möjligheten att påverka, hjälpa en människa och därmed även utvecklingen av en gynnsam suicidprevention.
Under år 2022 avled 1569 personer i Sverige genom suicid (säkra och osäkra). Av dessa var 70% män och 30% kvinnor. I genomsnitt avlider cirka 30 personer i veckan genom suicid, eller drygt fyra per dag. Detta kan jämföras med antalet döda i trafikolyckor, som var 220 år 2022. Det var alltså mer än sju gånger så många som avled genom suicid som i trafiken.
För varje fullbordat suicid har man uppskattat att det är cirka fem gånger så många som vårdas för ett suicidförsök, tio gånger så många suicidförsök och hundra gånger så många personer som har suicidtankar.
Det sker alltså mer än 15 000 suicidförsök i landet varje år. Av dessa personer är det ungefär hälften som söker hjälp. Den vanligaste orsaken till att man inte söker hjälp är skamkänslor och att man inte längre tror att det finns något som verkligen hjälper.
Suicidförsök är cirka tio gånger vanligare än fullbordade suicid. Antalet som har suicidtankar är ännu vanligare. För varje fullbordat suicid kan man räkna med att det är tio gånger så många suicidförsök och hundra gånger så många personer som har suicidtankar.
Antal suicid i Stockholms län
Under 2023 avled 298 personer i Stockholms län i suicid, det vill säga nästan sex personer i veckan.
Riskfaktorer
Det uppskattas att 3-10 procent av den vuxna befolkningen gjort minst ett suicidförsök under sin livstid.
Det innebär en kraftigt ökad risk att en person som har gjort ett eller flera suicidförsök till slut tar sitt liv, även om det tidigare försöket ligger långt tillbaka i tiden.
Bland övriga riskfaktorer kan nämnas depression, personlighetsstörning, andra psykiska sjukdomar samt missbruk. Även suicid i familjen, flera tidigare trauman och förluster, arbetslöshet, sociala problem, ensamhet samt svår fysisk sjukdom innebär ökad risk.
Vi har alla olika biologisk sårbarhet som avgör hur vi reagerar på livets påfrestningar och det är också olika hur mycket påfrestningar vi utsätts för. De flesta som dör till följd av suicid är deprimerade. Depression är en behandlingsbar sjukdom som vem som helst kan drabbas av. Endast cirka 15 procent av dem som har en depression får diagnos och behandling.
Efterlevande är en riskgrupp
Varje år drabbas ungefär 15 000 människor av komplex sorg efter att en nära anhörig tagit sitt liv. Dessa personer löper risk att utveckla psykisk, fysisk ohälsa och tyvärr även suicidalitet i sin tur, som den allvarligaste konsekvensen. Här behövs individuellt stöd, inte sällan under lång tid.