Spes i Stockholms intressepolitiska program är vägledande för fortsatt utveckling av suicidprevention i samhälle, skola, vård och omsorg. Dokumentet visar våra intressepolitiska arbetsområden, såväl som det viktiga kunskapsområdet för och om sucidefterlevande.
Infrastruktur
Ett av de viktiga områden vi verkar för är suicidpreventiv intervention i trafik- och stadsplanering, vid nybyggnation och renovering av broar, järnvägar, bostadshus och sjukhus. Till exempel hur plattformsskydd skyddar i spårbunden kollektivtrafik samt preventiva åtgärder vid höga höjder vid till exempel broräcken och andra potentiellt farliga platser.
Den onödiga döden – om suicid och andra personpåkörningar i Stockholms tunnelbanesystem
”Årligen sker ett stort antal personpåkörningar inom den spårbundna kollektiva persontrafiken i Stockholmsregionen som leder till döden eller till allvarliga, ofta livshotande personskador. Dessa personpåkörningar får stora konsekvenser för de förolyckade, för närstående, för tågpersonal och för allmänhet som drabbas av förseningar och andra olägenheter. Personpåkörningar sker inom alla spårbundna trafikslag, men mest inom tunnelbanetrafiken. Rapporten inriktar sig därför på att beskriva situationen inom detta trafikslag, på den befintliga tunnelbanetrafiken och med utblickar och slutsatser som berör den pågående utbyggnaden av tunnelbanesystemet.
Som representant för organisationen SPES i Stockholm har jag under dryga 10 år försökt påverka denna olyckliga situation, dock utan nämnvärda resultat. Dock finner jag det idag angeläget att göra en beskrivning och summering av hur problematiken behandlats genom åren, så som jag upplevt den. Denna rapport syftar också till att lyfta fram den åtgärd som är nödvändig om olyckstalen inom den spårbundna kollektiva persontrafiken radikalt ska kunna sänkas – plattformsbarriärer av
något slag.”
Lars Wiklund, Spes
Spes fortsatta intressepolitiska arbete
Vi möter suicidefterlevande med och utan funktionsnedsättningar. Det är av stor vikt att personer med funktionsnedsättningar sen tidigare genom oss får stöd så att deras grundtillstånd inte ytterligare riskerar att försämras på grund av närståendes suicid.
Vi arbetar aktivt för att förbättra olika myndigheters kunskap och förståelse för suicidefterlevandes nya livsvillkor och situationer med bland andra; försäkringskassan, arbetsförmedling, socialtjänst, arbetsgivare, fackförbund med flera.
Här är exempel på vad Spes bidragit till i samverkan med paraplyorganisationen SAMS:
https://www.samsorg.se/_files/ugd/d1ef12_133e520f50bd4e3fa309aa278dc2781e.pdf
https://news.cision.com/se/sams—samarbete-for-manniskor-i-sorg/r/myndigheter-har-svart-att-hantera-sorgedrabbade,c3868003
Hur möter vi människor i sorg?
Den 16 januari 2025, genomförde SAMS ett forum i Stockholm under rubriken
”Hur möter vi människor i sorg”,
Under en eftermiddag fick deltagarna ta del av fantastiska föreläsningar och även få veta mer om SAMS och dess medlemsorganisationer, Spes är en av medlemmarna i SAMS.
SAMS rapport ”Stöd och sjukskrivning vid sorg” presenterades också. Forumet ägde rum på World Trade Center och bland åhörarna var många professioner representerade t ex läkare, sjuksköterskor, kuratorer, diakoner, präster och anhörigstödjare. Sammanlagt var det ca 160 personer i publiken.
Komplexa förluster
Suicidefterlevande kan få funktionsnedsättningar för resten av livet. Vårt stöd kan bidra positivt. Den största gruppen av våra stödsökande är föräldrar och där finns forskning från Karolinska Institutet på de konsekvenser som kan uppstå:
”Att drabbas av svår sorg innebär både psykiska och fysiska hälsokonsekvenser för den drabbade som kan ta decennier att läka. Man kan till och med dö av sorg. Därför är det viktigt att försöka mildra effekterna av en svår sorg, något som vi i Sverige inte är särskilt bra på.
– Fortfarande efter tio år kan vi se att föräldrarna har mellan 10 och 15 procents förhöjd risk för hjärtsjukdom och efter 20 år är de fortfarande påverkade, inte lika allvarligt som i början, men ändå, säger han.
Anledningen till att den förhöjda risken för hjärt-kärlsjukdom dröjer sig kvar så länge menar Dang Wei beror på en kombinationseffekt. Den direkta fysiologiska chockeffekten ökar risken omedelbart efter dödsfallet, medan de psykologiska effekterna påverkar över längre tid. Föräldrar som drabbas av depression och ångest efter sitt barns död tappar ofta fokus på sitt eget liv. De slutar att ta hand om sig, de motionerar mindre, de äter sämre, vissa börjar röka, andra dricker mer alkohol. Detta resulterar i sekundära fysiologiska effekter som också ökar risken för hjärt-kärlsjukdom. Och eftersom de psykologiska effekterna finns kvar under många år blir följdeffekterna av dem ännu mer långvariga.
– Det är vår hypotes att de olika psykologiska och fysiologiska effekterna vid kraftig sorg samvarierar på ett olyckligt sätt så att hjärtrisken blir förhöjd under lång tid, säger Dang Wei.”
https://nyheter.ki.se/svar-sorg-ger-samre-halsa
Psykiatrisk vård och omsorg i Stockholm
Våra fokusområden
Granska och föreslå förbättringar inom psykiatrisk vård genom att delta i patient och närstående råd inom psykiatriområdet region Stockholm.
Verka för personcentrerad vård och omsorg.
Primärvården ges fortbildning inom med att identifiera depression och ångest, särskilt hos gruppen äldre och män som idag som står för majoriteten av genomförda suicid.
Psykiatriska vårdinsatser inom primärvården vid behov ska ske i samråd med konsultationspsykiater.
Patientsäkerhet och suicidprevention utvecklas.
Etablering av koordinatorer för SIP (Samordnad Individuell Plan) med övergripande samordningsansvar vid patienters utskrivning.
Anhörigperspektivet i psykiatrisk vård utvecklas.
Efterlevandestöd vid närståendes suicid
Spes i Stockholm verkar för att
Etablera evidensbaserat traumastöd för barn vid närståendes suicid i regionen.
Traumastöd till barn kan till exempel utformas utifrån från den modell för barntraumastöd som är etablerad i region Östergötland sedan 20 år tillbaka. Speciellt viktigt är behovet av uppföljande traumastöd under hela barnets uppväxt.
Efter en närståendes suicid kan efterlevandes egna förmåga att söka hjälp vara starkt begränsad. Samtidigt kan omgivningens rädsla och osäkerhet för att närma sig de anhöriga betyda att många efterlevande blir ensamma och lämnade utan stöd.
Vi är en del av samordningsfunktionen SNAPH – Stockholms Nätverk Aktion Psykisk Hälsa, där vi bidrar och samverkar med anhörigstöd och anhörigkonsulenter i Stockholms 26 kommuner.
https://snaph.se
Kommunernas anhörigkonsulenter eller motsvarande ska vara tillgängliga när medborgare söker stöd då ett suicidförsök eller suicid inträffat samt när en närstående är under psykiatrisk behandling i öppen- eller heldygnsvård.
Kommunala och/eller regionala uppsökande kristeam med adekvat evidensbaserad kompetens ska etableras som en rutin vid inträffade suicid
En kommunal och regional krisrutinsmodell ska innehålla samarbetsrutiner mellan polis, räddningstjänst, vårdgivare, socialtjänst, elevhälsa samt Spes i Stockholm vid inträffade suicid. Modellen bör utarbetas med tydlig ansvarsfördelning.
Att beakta behovet av språk och trostillhörighet i krisrutinmodellen är viktigt.
Skolledning och skolhälsovård ska erbjuda kvalitativt och snabbt stöd till en elev som uttrycker livsleda samt när en skolkamrat gjort suicidförsök och eller suiciderat.
Sprida information till första linjens psykiatri, primärvård, att dödsfall i suicid kan ge upphov till att anhöriga/vänner drabbas av komplex sorg med svåra skuldkänslor och livsavgörande existentiella hotbilder vilka även kan utvecklas till depressiva uttryck. Speciell hänsyn måste iakttas då suicidefterlevande utgör en grupp med förhöjd risk för suicid jämfört mot normalbefolkningen.
Läkartidningen
Information och kunskapsutbyten
Förbättra bemötandet av personer med psykiatriska diagnoser/tillstånd. Personal som kan vara i behov av utbildning och fortbildning återfinns i hela vård- och omsorgskedjan.
Sprida information till blåljuspersonal baserat på Spes Stockholms erfarenhetsinhämtade kunskap om hur blåljuspersonal bäst bemöter anhöriga vid förmedlande av dödsbud.
Förbättra utbildning och information kring svårigheter i aktivt dagligt liv som kan förekomma hos personer som lever med psykiatriska tillstånd.
Politiker och beslutsfattare inom regional och kommunal nivå avsätter de ekonomiska medel som för krävs för ett effektivt suicidpreventivt arbete.
Förbättra förordningar i region och kommuner för enhetlig styrning av psykiatriska vårdinsatser och socialpolitiska stödaktiviteter.
Genom att höja medvetenheten om suicid och suicidprevention via kampanjer och egna föreläsningar inom områden som innefattar psykisk ohälsa och anhörigstöd.
Genom att motverka gamla fördomar som inte bidrar positivt till utveckling av prevention och efterlevandestöd.
Genom att höja medvetenheten om problematiskt spelande, överskuldsättning, alkolhol och substansbruk, belastningar i livet som allt kan bidra till att öka suicidrisken.
Sprida information om forskning och behandling i enlighet med erfarenhet och beprövad vetenskap.